Month: maj 2013

Det här med ateljé

Vad är det för slags bilder man vill ha egentligen? Spontana, fria utomhusbilder, barnen i den vanliga vardagen eller med finkläderna på i en fotoateljé?
De allra flesta barnbilderna jag har tagit genom åren har varit spontana utomhusbilder eller som dokumentation inomhus. När jag bestämde mig för att ta porträttbilder på bebisar och barn för drygt ett år sedan, så bestämde jag mig också för att jag ville ha möjligheten att erbjuda fotografering i en ateljé. Nu kanske jag var lite feg och rusade inte iväg för att hyra en fotoateljé i stan, utan det blev istället ett rum i ett företagshus för kvinnor i Landskrona. 
Det tilltalar mig bättre att börja lite försiktigt och sedan arbeta mig uppåt. Det har sina fördelar och nackdelar att hyra rum på det viset. Jag är väldigt flexibel, men samtidigt så är det lite bökigt att alltid ha studion i bilen för att bygga upp varje gång jag får en bokning. Har en del rekvisita hemma och resten i ateljén. 
Men som det heter – trägen vinner 
och jag ser fram emot många nya små och stora kunder i min ateljé på Viktoriagatan 7 A i Landskrona.

Varför inte boka en fotografering redan nu i sommar?

Övning ger färdighet

Man säger att övning ger färdighet och visst stämmer det. Jag har fotograferat barn i 25 år, för så länge sedan är det jag blev mamma till en liten dotter. Många av bilderna jag har tagit är helt ok, en del har varit riktigt bra och många har jag naturligtvis förpassat till soptunnan. För så är det med bebis- och barnfotografering. Det gäller att ta många bilder varje gång. Vid senaste fotograferingen tog jag nästan 300 bilder på de två syskonen B och I, som kom till min ateljé i Landskrona. Kvar till visningen var ca 30 stycken, som jag tyckte hade det där lilla extra och som motsvarade mina krav på bilden och kundens önskemål. När jag fotograferar till kund,så är det ju deras önskemål som går först. Fast det roligt att överraska med bilder, som de inte hade förväntat sig och att det är just de bilderna de väljer  ut.
1988



2013

Tänkt vad tiden går fort!

En vecka med bildredigering

Att ta bebis- och barnfoton innebär flera olika utmaningar. 
Först gäller det att få ljussättningen att fungera.
Därefter gäller det att  få de bästa bilderna på barnen jag fotograferar. Ledsna barn att bli glada, stillsamma barn att slappna av, allvarsamma barn att le. Men också att ta bilderna när barnen just är ledsna, stillsamma och allvarsamma. 
När jag sedan kommer hem väntar genomgång av alla bilderna, utplockning av de bästa för att sedan framkalla dem i Camera Raw och bildredigera dem.
Det är en glädje och utmaning varje gång jag träffar nya människor som jag får möjlighet att fotografera och bevara ett bildminne för framtiden.

Dessa två bilder är bland de första porträtten jag tog på ”riktigt”.
Året var 2002 och bilderna togs analogt med min gamla trotjänare till kamera.
Bilderna framkallade jag sedan i mörkrummet.
Vilken skillnad mot dagens digitala värld.

Välkomna till min nya blogg!

Jag börjar med en bild på fina Alice. Tjejen som är orsaken till att jag vågade ta steget från ”vanlig” fotograf till att börja fotografera människor och i synnerhet bebisar och barn. 
Med tre egna barn och många barn i bekantskapskretsen, har mer eller mindre villiga objekt funnits under lång tid. Dock har jag inte tänkt tanken på att kunna ta mer professionella bilder.
Med Alice kom tankarna, planerna och nya idéer.
Evas barnfotoateljé föddes för ungefär ett år sedan.
Nu tar jag inte bara magar, bebisar, barn och ungdomar utan även vuxenporträtt och generationsbilder.
Hemma hos, i ateljén i Landskrona eller utomhus. 
Välkomna att ta del av mina bilder, bli inspirerad eller hör av er för en fotografering!